Vi behöver prata mer jobb med ungdomar!

Vi har problem på den svenska arbetsmarknaden. Under allt för lång tid har vi varit för luststyrda och har inte behövt tänka på vår försörjning i lika hög utsträckning som tidigare generationer. Det har gjort att arbetsgivare inom samhällsbyggande branscher idag i mångt och mycket skriker efter personal. Men arbetsmarknadskunskap ser ett trendbrott, med generation Z.

Det säger Björn Nordén, VD på Competence, som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i 14 år. Competence är huvudman för franchisekonceptet Arbetsmarknadskunskap som numera finns i 9 regioner i Sverige. Grundproblematiken på arbetsmarknaden är enligt Björn att vi är ett av de länder som har det allra bäst i världen. Tidigare generationer har i större utsträckning behövt tänka på sin försörjning för att ha mat på bordet.

- Vi kan idag mer och mer göra det som är roligt. För vi har det så bra. Yrken som idag är samhällsbyggande t ex vård-, lärar- eller ingenjörsyrken är det få som söker till. Istället söker man det man själv vill göra. Man tar då inte reda på vad som behövs i vårt samhälle. Alla tänker inte så, men tillräckligt många tänker så för att det ska bli snett på arbetsmarknaden.

”Större avtryck som ingenjör än vegan”

Det sker nu ett trendbrott, med generation Z. Personer som är födda 1995 och senare. Generation Z ser alla problem med klimat och fattigdom, svält, jämställdhet osv. De har sitt varför, de är en generation som redan vet att de vill göra något åt de problem vi står inför. Men de vet inte hur de ska kunna påverka.

- För att raljera lite så tänker de, jag blir vegan, då löser jag klimatkrisen. Men om man jämför klimatpåverkan via den mat vi äter med koldioxidutsläppen från alla motorer i världen är den nästan försumbar. Vill man göra skillnad på riktigt är det bättre att vara den som utvecklar alla fossila motorer till att gå på el, och är med att ställa om energiproduktionen så att vi får fossilfri energi som kan driva dessa elmotorer. Så vill de verkligen påverka gör de större avtryck som ingenjör än vegan. Eller varför inte båda.

Björn menar att vi behöver ta deras varför på allvar och förklara deras hur. En arena för den kommunikationen, som vuxenvärlden äger, är skolan. Här behöver arbetsgivarna ta och få mer plats. De kan inte konkurrera i den digitala världen.

- Sökordet till hur man bygger en effektiv och energisnål tågmotor är det inte många ungdomar som använder.

Vi behöver prata jobb med ungdomarna

Det behövs fler personer som rör sig mellan skolans värld och arbetsgivarnas värld. Vi behöver prata med dem det berör, ungdomarna. Och det behövs göras så pass intressant att de vill lyssna. Fler ungdomar behöver attraheras till att gå utbildningar som leder till jobb. Det är här satsningar som Arbetsmarknadskunskap kommer in, säger Björn.

- Vi behöver prata jobb med ungdomarna. Vi behöver prata vuxenvärlden med ungdomarna. Alternativet är att vi släpper kompetensförsörjningen till firma Sverige AB till 15 åriga tjejer och killar.

Kan vi förbättra den traditionella praon?

Samverkan mellan skola och arbetsliv är något som behöver utvecklas. Björn menar att vi till exempel behöver titta på den traditionella praon. Idag är det något som arbetsgivare ser som en belastning. Att de behöver sysselsätta elever som kommer till dem. Det är lätt att elever hamnar på en butik, får plocka varor på ett lager eller i disken på en pizzeria. Kan man istället möjliggöra en form av yrkesorientering frågar sig Björn?

- Tänk er en variant på ”Halv åtta hos mig”. Skolan och arbetsgivarna kommer till dukat bord, av någon som redan planerat det. Eleverna får en inblick i hur branscherna och yrkena fungerar och vad det innebär. Arbetsgivarna slipper sysselsätta ett stort antal elever.

Arbetsmarknadskunskap – vi behöver träffa fler elever!

Arbetsgivarna behöver få bättre möjlighet att synliggöra för ungdomarna att de kan hitta sitt varför hos dem. Arbetsmarknadskunskaps syfte är att just vara de personerna som rör sig fritt mellan skolan och arbetsgivarna, för att visa ungdomarna hur de kan nå dit.

- Under året 2021 träffade vi nästan 60 000 elever från Skåne till Västernorrland. Men vi träffade inte alla ungdomar i hela Sverige. Här ser vi att vi kan och behöver växa, både att vi finns på plats i fler regioner och att vi också kan nå fler med digitala föreläsningar. Och även skapa fler ytor och arenor där elever och arbetsgivare möts under andra former.