Riksbanken: “Det viktiga är att få ner inflationen”

Med den högsta inflationen på 30 år står vi nu inför en väntad lågkonjunktur. Men är bilden så nattsvart som den ibland målas upp? Och hur ser Riksbanken till att det blir en inbromsning och inte en kraschlandning? Vice Riksbankschef Martin Flodén, sammanfattar bakgrunden till räntehöjningarna. 

Vi bjöd in Riksbanken och våra medlemmar för att samtala om den oroliga tid vi lever i med inflation, räntehöjningar och vikande konjunktur som slår hårt mot både företag och privatpersoner. Sveriges styrränta har gått från att ha legat mellan +0,5 och –0,25 procent under tio års tid, till att nå 2,5% inom loppet av 6 månader. Enligt Riksbankens prognos kommer räntan höjas ytterligare en eller två gånger i början på nästa år, för att landa på runt 3%. Och man har redan sett tydliga effekter av att alla börjar ställa in sig på att ränteläget nu är annorlunda.  

”Bakgrunden till räntehöjningen är den höga inflationen. Vi har brottats med ett låginflationsscenario i ett drygt decennium. Plötsligt har det förändrats. Inflationen i Sverige är 10%. Men vi är inte ensamma. I alla länder, utom kanske Japan, så har inflationen stigit snabbt i år”, säger Martin.  

”Missmatch mellan utbud och efterfrågan” 

Inflationen började stiga redan förra året, både i Sverige och i många europeiska länder. Mycket beroende på stigande energipriser men också efterdyningar av pandemin i form av leveransproblem, brist på varor och höga fraktkostnader.  

”Det var en missmatch mellan utbud och efterfrågan som skedde under 2021 som påverkat inflationen”.   

2021 handlade inflationen enbart om höga energipriser. Bilden ändrades ganska tydligt under 2022 då varor och tjänster fick väldiga prishöjningar. Något som man nästan inte har sett under ett helt decennium.  

”Det var som proppen gick ur efter kriget i Ukraina. Med ännu högre råvarupriser och livsmedelspriser som gick upp, dels på grund av höga leveranskostnader. Men också att energipriserna har varit och väntas vara väldigt höga efter kriget. Det blev oundvikligt för företagen att inte höja priserna”.  

Regimskifte i prissättningar 

Martin menar att det varit en form av regimskifte i prissättningar där kunderna har haft stor acceptans för att priserna går upp. Men han tror att det snart kan komma att förändras. 

”Vi har fortfarande ett starkt förtroende för vårt inflationsmål. Så länge inte det här sprider sig för mycket till snabba löneökningar, utan att vi får en åtstramning av svensk ekonomi där efterfrågan i ekonomin dämpas, så kommer det inte längre vara möjligt för företagen att fortsätta höja priserna. De kommer inte kunna sälja om priserna går upp hela tiden och hushållens efterfrågan dyker.”  

Vissa delmarknader kommer att påverkas mer än andra 

Det är osäkrare tider och inflationen blir ett problem för alla. Biter inflationen sig fast på en hög nivå kommer vi på sikt se en svagare tillväxt i Sverige.  

”Vårt fokus nu är att föra inflationen till vårt inflationsmål på 2%. Det gör vi genom att höja styrräntan och dämpa efterfrågan för att få en mer stabil ekonomi i landet”.  

Enligt Riksbankens prognos kan vissa delmarknader komma att påverkas mer av inflationen medan andra klarar sig bättre.  

”Det blir en lite asymmetrisk konjunkturutveckling kan man säga. Där konsumtion och bostadsmarknad påverkas ganska tydligt negativt, medan arbetsmarknaden förblir ganska stark genom den här lågkonjunkturen. Hushållens konsumtion ser vi för oss kommer att falla”.  

Riksbankens prognos är att det dröjer till 2024 innan vi når inflationsmålet på 2%. 

”Vi har haft fel många gånger det här året så det är med osäkerhet vi säger detta. Det viktigaste för oss är inte att göra det vi har sagt. Vi kommer att anpassa oss till ny information och kommer att ändra våra penningpolitiska planer utefter hur läget förändras under tiden. Att få tillbaka inflationen till 2% är prioriterat för oss och kommer att gynna svensk ekonomi på sikt”, säger Martin.