Ny rapport: Ungas arbetsmarknadskunskap 2025

Arbetsgivare har idag stora anställningsbehov, ändå står många ungdomar utan jobb. För att motverka missmatchen på arbetsmarknaden och lösa kompetensbristen behöver vi förstå vad som formar ungas framtidsval. Detta är utgångspunkten i vår nya rapport.  

Under året som gått har vi på Handelskammaren varit ute i klassrummen och frågat värmländska ungdomar om hur de ser på sitt gymnasieval, hur de tänker efter studenten och hur de vill ha det på sin framtida arbetsplats. Detta har mynnat ut i en ny rapport, som är ett samarbete mellan alla organisationer som arbetar med Arbetsmarknadskunskap. Totalt bygger rapporten på 37 000 ungdomars ställningstaganden i hela Sverige.

Gymnasievalet styrs av intresse

Undersökningen visar att intresse och hobby är den starkaste faktorn bakom gymnasievalet och att få väger in arbetsmarknadens behov. Vi ser också att könsstereotypa val förstärks redan i tidig ålder och att tjejer har en större akademisk drivkraft än killar. Tjejer tenderar i högre grad att välja ett högskoleförberedande program för att kunna studera vidare medan fler killar väljer ett yrkesprogram för att snabbt börja jobba. 

Ungdomarna själva beskriver yrkesprogrammen som ett bra alternativ för de skoltrötta, trots att många elever som läser dessa program har tydlig plan med sitt val och visar hög motivation. De högskoleförbredande programmen uppfattas istället som trygga och breda, trots att eleverna som väljer dem ofta saknar en konkret framtidsplan. 

– Självklart ska elevernas intresse för vad de ska göra under sin gymnasietid vara med och påverka vad de söker för utbildning. Det finns en klar koppling mellan att göra klart något som man tycker är intressant jämfört med att läsa något för någon annans skull. Men vi menar att man behöver blicka lite bortom det. Vi behöver prata mer arbetsmarknad i skolan för att få eleverna att förstå vilka dörrar som öppnas och stängs beroende på vilken utbildning man söker, förklarar Jonas Evaldsson, verksamhetsledare Arbetsmarknadskunskap.

Lågt teknikintresse i tidig ålder

I rapporten framgår att ungas intresse för teknik är lågt redan i årskurs 6 och 7. Endast 29 procent av de tillfrågade eleverna uppger att de gillar teknikämnet i skolan och endast 19 procent svarar att de kan tänka sig att jobba inom teknikbranschen i framtiden. Det finns också ett stort könsgap i frågan: 41 procent av killarna uppger att de gillar teknik medan motsvarigheten hos tjejer är 17 procent.  
 
Däremot ser vi att det finns stora möjligheter att skapa attitydförändringar. Efter riktade föreläsningar om teknik ser vi en tydlig ökning i antalet som kan tänka sig att utbilda sig till och arbeta inom teknikbranschen.

Ungas framtidsplaner

När eleverna blickar mot framtiden och svarar på vad de vill göra efter studenten framgår att 38 procent vill börja jobba och 30 procent vill studera vidare inom tre år. Fler gymnasieelever planerar alltså att jobba än studera, trots att fler unga i Sverige går ett högskoleförberedande program som är tänkt att leda till vidare studier. Här ser vi en oroväckande tendens hos killar som läser ett högskoleförberedande program, där en klar majoritet inte ser sig själva studera vidare alls.

– Konkurrensen om de jobb som man kan ta utan högre utbildning, det vi kallar för instegsjobben, blir större på den svenska arbetsmarknaden i takt med den tekniska utvecklingen. Den här trenden med att läsa ett högskoleförberedande program för att man är osäker på vad man vill jobba med och sedan inte studera vidare, leder till en ännu tuffare arbetsmarknad, säger Jonas Evaldsson.

Vad gäller framtida boendeplaner uppger 6 av 10 att de kan tänka sig att stanna eller flytta tillbaka till sin hemkommun efter avslutad utbildning. Däremot framgår att tjejer är mindre benägna att både stanna och flytta tillbaka än killar, vilket betyder att kommuner på landsbygden löper en risk att tappa högutbildade tjejer. 3 av 10 av de tillfrågade eleverna är osäkra på var de vill bo i framtiden. Hos denna grupp finns därför stora möjligheter att påverka ungdomarna och stärka kommunens attraktionskraft.

Attraktivt innehåll i jobben

Undersökningen visar att det som ungdomar i första hand söker på sin framtida arbetsplats är utvecklingsmöjligheter, arbetstid förlagd på dagtid samt att få göra något praktiskt. Ironiskt nog finns det önskade innehållet inom yrken som de sedan väljer bort, exempelvis många praktiska yrken inom installation, svets och plåtslageri. Vi kan därför konstatera att eleverna inte kan se kopplingen mellan hur de vill ha det på jobbet och inom vilken bransch det innehållet faktiskt finns.  

– Med den här rapporten ser vi att ungas val till stor utsträckning drivs av känslor snarare än kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut och vad olika typer av yrken innebär. Det är oroväckande, men visar också på behovet av det vi jobbar med på Handelskammaren ute i skolorna varje dag, säger Jonas Evaldsson.

Ta del av den fullständiga rapporten

Om du vill veta mer om ungdomarnas drivkrafter och syn på sina studie- och yrkesval kan du ladda hem hela rapporten här.

Vårt sätt att motverka kompetensbristen i Värmland

Arbetsmarknadskunskap är verktyget som vi på Handelskammaren använder för att hjälpa våra medlemsföretag att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen. Varje läsår träffar vi över 8000 skolungdomar, från årskurs 7 till årskurs tre på gymnasiet, och pratar med dem om jobbmöjligheter i Värmland. Vårt mål är att de ska göra medvetna val och det tror vi man gör om man pratar mer arbetsmarknad med eleverna på deras arena.