Värmlands näringsliv vill engagera sig i skolan

Den 12 maj lämnas en slutrapport om den värmländska gymnasieskolan över till Gymnasiesamverkan i Värmland. Lars Stjernkvist, Annika Kronvall och Kent Kronvall har på uppdrag av samverkan genomfört en utredning kring hur gymnasieskolan i Värmland ska dimensioneras. Detta utifrån den nya lagstiftningen som säger att arbetsmarknadens behov, tillsammans med elevernas intresse, ska vägas in. Vi på Handelskammaren Värmland bjöd därför in representanter från delar av näringslivet för att diskutera just detta tillsammans med utredarna.

Eftermiddagens diskussioner handlade mycket om synliggörandet för ungdomar av vad den värmländska arbetsmarknaden har att erbjuda. Till exempel PRAO, Praktisk Arbetslivsorientering. Kan man förändra den klassiska praon under högstadiet för att på ett tydligare sätt visa upp hur den värmländska arbetsmarknaden ser ut? Studiebesök genomförs redan idag men går det att utöka och förändra det? Företagen på plats ville mer än gärna bjuda in till exempel studie- och yrkesvägledarna för att visa upp deras verksamheter.

Industrin, som står för en betydande del av de förvärvsarbetande i Värmland, är en bransch som idag strävar efter att få fler sökande till deras utbildningar. Det finns väldigt fina exempel på när investeringar i nya maskinparker varit en bidragande orsak till högre söktryck och fulla årskurser här i Värmland. För det är kostsamt, både i tid och pengar. När företagen behöver lära om eleverna så att de kan jobba inom den högteknologiska värmländska industrin. Transportbranschen sliter med att det finns för få platser på Fordonsprogrammen där eleverna kan läsa till förare. När behovet av förare är stort. Besöksnäringen och dagligvaruhandeln har problem med att många av deras studenter inte vet vad jobben innebär när de väl kommer ut på praktik. Eller att det i vissa fall också är lågt söktryck till få utbildningar. Upplevelsen från företagen som deltog är att det är svårt att få elever och deras föräldrar att förstå vad man kan jobba med här i Värmland. För att bara nämna några exempel från diskussionen som fördes under eftermiddagen.

Kommunerna i Värmland ska, enligt den lagstiftning som numera finns från och med 2022, samarbeta på ett annat sätt än tidigare. Redan idag finns det samarbeten över kommungränserna men det kommer att behöva förändras menar utredarna. Vilket då är anledning till den regionala utredningen. Minst tre närliggande kommuner måste komma överens och dimensionera gymnasieprogrammen tillsammans. Och Skolverket är den aktör som ska förmedla kunskapen och tillsammans med region och stat förse kommunerna med underlag. Eleverna kommer då i större utsträckning behöva förhålla sig till utbudet istället för tvärtom. Att utbudet styrs av söktrycket från eleverna. Detta ska leda till färre små och dyra utbildningar med tomma utbildningsplatser.

Enligt utredarna kommer skolan i sig självt ha svårt att klara det här arbetet och behöver hjälp. Näringslivet har en viktig roll, att vara de som är med och formar och råder. Båda parter behöver ta ett gemensamt ansvar och öka samarbetet. I många av samtalen med medlemsföretagen hör vi att just kompetensfrågan är en av företagens stora utmaningar. Att näringslivet vill engagera sig är något vi på Handelskammaren Värmland märker, inte minst i den här diskussionen. Men också i andra gränssnitt. Sedan 2018 har vi bland annat drivit satsningen Arbetsmarknadskunskap Värmland/Åmål. Där vi på uppdrag av arbetsgivarna varje år möter ca 8000 elever och pratar om den värmländska arbetsmarknaden.