Så reagerar företagen på elstödet

Förra veckan presenterade Svenska Kraftnät sitt förslag till nödåtgärder för att mildra konsekvenserna av det höga elpriset. Ett förslag som visserligen är välkommet av många företag, men som missar målet i tre viktiga avseenden utifrån de inspel vi fått från våra medlemmar.

För en månad sedan bad Svenska Kraftnät oss om hjälp att utforma förslag på hur outnyttjade kapacitetsavgifter, 55 miljarder kronor, ska komma konsumenter och företag till del. Det resulterade i ett stort antal inspel från våra medlemmar som vi sammanställde och lämnade över till Svenska Kraftnät.

>>Läs hela inspelet till Svenska Kraftnät

Alla i elprisområde 3 och 4 föreslås få del av stödet

Det är väldigt positivt att företagen föreslås få del av stödet. Vi har också varit i kontakt med flera företag som vittnar om att en retroaktiv utbetalning är mycket välkommet för att klara av de ökande kostandsmassorna.

Samtidigt har vi varit i kontakt med medlemmar som anser att förslaget, även om det är bra för plånboken, inte är det som behövs. Det framkommer också i inspelen som vi samanställde till Svenska Kraftnät. Det som missas i utformningen av nödåtgärderna och som blir viktigt nu är att:

• skapa tydlighet vad som gäller framåt
• se till att stödet hamnar hos dem som behöver det mest (de som betalat/kommer betala mycket för sin el)
• gynna de företag som gjort eller gör energibesparande åtgärder

Dessa tre punkter är viktiga inför utformning av framtida stöd. Vi fortsätter att vara en gemensam röst för våra medlemmar genom att lyfta dem för politiker, beslutsfattare och Svenska Kraftnät.

3 företag om elstödet

”Skulle elen ha ett snittpris på 7 kr/kWh över vintern räcker inte 200 000 kr långt”

Eva-Klara Blomberg är vd på Husbilslandet i Kristinehamn. Hon har räknat ut att de kommer att få tillbaka ca 200 000 kr i stöd. Det kommer att hjälpa dem en del framåt men hon ser att det framför allt är de kommande elpriserna som riskerar att slå hårt mot företaget.

”Stöd kommer behövas i större utsträckning framåt än sett till det år vi haft. Vi har tittat på olika scenarios och skulle elen ha ett snittpris på 7 kr/kWh över vintern räcker inte 200 000 kr långt. En kall vinter kan slå ut en hel del företag som inte kommer klara av att få runt verksamheten likviditetsmässigt.”

Eva-Klara är positiv till att stödet riktas till södra Sverige (SE3 & 4) där elpriset varit som högst. Däremot tror hon att det vore värdefullt att se över vilka företag som har behovet.

I steg två tycker hon att företag som själva satsat på/satsar på förnybar energi bör gynnas. Det borde också ges stora bidrag för att få fler att investera i energieffektiviseringar.

Husbilslandet ser just nu över sin energioptimering med en hjälp av extern part för att se hur de kan hålla en så låg energiförbrukning som möjligt. Deras solcellanläggning på taket står för 1/3 av elförsörjningen. De hoppas på att kunna investera i ytterligare solceller framöver men behöver eventuellt vidta fler åtgärder.

”Vi har en verksamhet som är säsongsbetonad vilket betyder att vi har lugnare november - februari. Det är ofta de månader som är som kallast och vi har högst elförbrukning. Vi har diskuterat att eventuellt stänga några veckor. Men vi har en stor verkstad och försäljningshall och drar vi ner värmen i de båda kostar det en hel del att värma upp dem igen.”

”Elstödet saknar förutsägbarhet”  

På sågverket och hyvleriet Hilmer Andersson i Lässerud anser Nils Andersson som är produktionschef att förslaget om elstöd saknar förutsägbarhet.

”Baserat på senaste årets förbrukning skulle vi få ca 7 miljoner i stöd. Det som hänt historisk är sådant som vi och flera har parerat, allt fokus borde ligga på vad som kommer och ge en förutsägbarhet. Vi tycker inte att det skulle ha varit retroaktivt stöd utan i stället en reglering av vad som sker framåt.”

Ett pristak på ”säg 2,50kr/kWh i år och som sedan höjs med 50 öre eller mer de kommande åren” tror Nils skulle driva på energieffektiviseringen.

Han tycker dock att bidrag till energieffektivisering är fel väg att gå.

”Det skapar administration för både företag och stat. Är åtgärderna lönsamma görs de oavsett bidrag. Dessutom skulle det missgynna företag som arbetat systematiskt med energieffektivisering, jämfört med dem som ignorerat det.”

Synd att regeringen inte skiljer ut dem som faktiskt träffats av krisen

Bidraget skulle betyda mycket för flera företag, så även för Årjängstravet. De har en förbrukning på 250 000 kWh per år och skulle med stödet få tillbaka 120 000 kr.

”Stödet skulle göra att vi landar närmare vår egen ursprungliga budget på elkostnader för året, även om det såklart inte räcker hela vägen fram”, berättar Johanna Karlin, travbanechef på Årjängstravet.

Johanna anser spontant att bidraget verkar förnuftigt och att det träffar rätt för de företag som haft rörligt avtal och som påverkats av energikrisen. Hon tycker dock att det är synd att regeringen inte skiljer ut dem som faktiskt träffats av krisen och behöver stöd mot de som inte träffats.

”Det är däremot bättre att alla får stöd än att ingen får”, säger Johanna.

Framåt vill Årjängstravet gärna fortsätta sin klimatresa och har exempelvis en anläggning som är lämplig för en solenergianläggning. Vi måste alla fortsätta att investera i energieffektivisering.

”Det som är viktigt då för oss och andra är att man kan få ta förmånliga gröna lån av bankerna och att investeringsbidrag fortsätter finnas tillgängligt. När annat också behöver investeras i ute i verksamheterna kan det lätt bli att man inte kan prioritera de stora investeringarna som krävs för att nå energieffektivisering”, avslutar Johanna.